Baricol / Nyhetsarkiv / Patientens resa – MDFO 2020 (sammanfattning)

Patientens resa – MDFO 2020 (sammanfattning)

Den 30-31 januari arrangerades 2020 års MDFO i Göteborg på temat Patientens resa – från förberedelser inför operationen till livet som överviktsopererad. Programmet riktade sig till yrkespersoner inom obesitaskirurgi och inrymde såväl kliniska erfarenheter som kunskapsutbyte.

Text: Kajsa Asp Jonson, leg. dietist och journalist

Om du vill läsa en längre version av artikeln finns den här.

Programmet lyfte olika perspektiv på obesitaskirurgi: primärvård, nutrition och kulturella aspekter. Detta är en sammanfattning av ett referat från konferensen. Klicka här för att ta del av rapporten i sin helhet, inklusive en utförlig presentation av talarna.

– Bariatrisk kirurgi är en del i en livslång behandling som kräver god följsamhet, ett gott teamarbete och hög kompetens, inledde mötets moderator My Engström.

Bara hälften av de som genomgått fetmaoperation har kontinuerlig kontakt med vården. Att följa näringstillståndet är en viktig del av uppföljningen. Osteoporos och järnbrist är relativt vanliga långtidseffekter. Låga nivåer av vitamin B12 är vanligt och påverkar bland annat välmåendet.

Läs gärna mer i Nordiska riktlinjer för kosttillskott och uppföljning efter obesitaskirurgi.

Näringstillstånd efter bariatrisk kirurgi

Lars Ellegård förklarade varför man behöver ta olika prover för att följa nutritionsstatus. Förutom vitaminer och mineraler behöver man även bedöma leverstatus, samt inflammationsmarkör (t ex CRP): Vid inflammation påverkas albuminnivåerna, vilket i sin tur påverkar flera andra mätvärden.

– Kön, ålder, genetik, sjukdomar, viktnedgång, stress och infektion påverkar proverna, poängterade han. Många värden påverkas dessutom av hormoncykel, kost och läkemedel samt dygnsvariation.

Metabol kirurgi minskar sjukdomsrisk OCH vikt

Torsten Olbers delade med sig av sina erfarenheter kring metabol kirurgi. Kirurgin får effekter på ämnesomsättning och signalsystem. De har minst lika stor betydelse för hälsostatus hos patienten som viktminskningen i sig.

– De som får bra svar på mättnadshormonerna får god effekt av kirurgin, menar han. Bariatrisk kirurgi syftar till att behandla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné, infertilitet, fettlever, njursjukdom, astma, psoriasis – och fetma. Kirurgi som behandlingsform borde vara en tydlig rekommendation från vården, idag kommer det ofta som ett önskemål från patienten.

Han vill se regionala kompetenscentrum för bariatrisk kirurgi, för bättre kvalitet och mer jämlik vård, och poängterade vikten av en livslång uppföljning.

Primärvårdens roll

– Primärvården, och främst allmänläkaren, har en viktig roll i beslutet om behandlingsmetod vid fetma. Det handlar om patientens hela liv, inte bara 1-2 år efter operationen, inledde Karin Mossberg.

Hon lyfte behovet av nationella riktlinjer för uppföljning i primärvården. Patienten ska följas med årliga kontroller. Långtidsuppföljningen är komplex då patienten har ofta flera olika sjukdomar. Allmänläkaren måste känna igen komplikationerna och symtomen såsom sämre tandhälsa, diffus smärta och värk i kroppen, och veta hur de ska behandlas. Även psykisk ohälsa är vanligt. Det behövs regionala kunskapscentrum, mindre stuprörstänk och mer teamarbete.

Dietisten Laura Eggerichs berättade om sina erfarenheter av att arbeta med obesitaskirurgi på en privat klinik i Seattle. I teamet på kliniken ingår sjuksköterskor, läkare, dietist, psykolog och fysioterapeut. Detta kan vara en bra vägledning för multidisciplinära team som bidrar till god och säker vård i samband med obesitaskirurgi.

Interkulturell kompetens inom kost och jämlik hälsa

Maria Magnusson berättade om ett personcentrerat arbetssätt där behandling och stöd för hälsofrämjande val utgår ifrån behov, kunskap, resurser och förmågor. När vi talar olika språk och inte förstår varandras kulturer blir kommunikationen en utmaning. Det är viktigt att även vara uppmärksam på hur den egna kulturen påverkar förmågan att lyssna.

– Brist på mat är en realitet för många som flytt till Sverige och fetma kan bli ett stort problem när man kommer till ett överflöd. Generellt sett är kalorier billigare i ohälsosam mat. Detta är ett globalt problem som bland annat leder till att personer med lägre inkomst har mer ohälsosamma matvanor och mindre variation i kosten, menar hon.
Det är stora skillnader i hälsan mellan olika grupper – ohälsosamma matvanor är en betydande orsak.